Nu är det utan vidare undantag dags att sova. Tänkte bara informera er om ett klyftigt vis att spendera denna påskafton på. Jag och vampyren spiller ut vår indie-cocktail över Indigo på Götgatan imorgon från klockan 21.00. Kom tidigt!

Det har varit en bra vecka på många sätt; lastbil kör in i white room, barfotadans på svartklubb, snygga män i snygga kläder, god mat, bra samtal, lyckade dj-gig på nada och debaser, knight music, spy bar, promenader, roliga planeringar som känns extremt spännande i nuläget. Söndagen däremot bestämde sig för att kompernsera denna väl fungerande vecka med en brutal bakfylla vars motto verkar vara; lev denna dag som om det vore din sista. Och då menar jag verkligen som om det vore din allra sista, då du ligger i febersvallningar och kippar efter andan i väntan på döden. Ungefär. Jag har legat i soffan och kollat på ztv, som är ungefär lika lågbudget som öppna kanalen nowadays men det är ändå trevligt att denna nostalgitripp är tillbaka i rutan. Caesars spelade sin nya singel i Mogge Sseruwagis soffprogram. Den var bra och kändes hemtrevlig. Men det som slog mig mest var ju hur förbenat snygg Caesar Vidal är, tokigt snygg. Och genast blev jag osäker på om det var han eller bakfyllan som fick mitt hjärta att klappa i otakt.

2008-01-18 Control

2008-01-14 The kick inside

Eftersom att jag i sinne är ganska old school, och med detta menar jag inte konservativ utan mer fascinerad av back in the days atteraljmässigt, så använder jag fortfarande myspace. Okej, nu är inte myspace ett nostalgiföremål riktigt ännu och kanske mer ett bruk för eftersläntarna i new school än old school. Hur som helst så är det mer kuriosa än facebook som direkt pokar mitt nymorderna förstånd i bitar...

Hursom, myspace är inte lika privat som facebook utan friend requests från oetablerade band forslar in i promotionsyfte och oftast i ett ganska krasst sådant då ingen orkar gå in och lyssna på dessa band som enligt tradition är ganska krassa såväl. Jag har dock bestämt mig för att belöna ansträngning och faktiskt ge dessa band litet av min tid, och idag bekräftades det att detta var ett ganska tacksamt beslut. Jag ramlade nämligen in på det här bandets myspace.

2008-01-09 Poesi

2008-01-08 grammisgalan

2007-12-31 gott nytt år!

2007-12-19 Preparing lillördag!

2007-12-17 neon vomit

2007-12-15 Telefauna

2007-12-11 of montreal debaser

2007-12-10 common people 02.58

2007-12-03 "-i didn't even have to join the circus, this circus came to me..."

 

Ett orkesteremballage entrar scenen iförda randiga svidar som påminner om sockervaddsförsäljare möter uncle sam. Och USA-temat är definitivt befäst i sceneriet men det osar utav ifrågasättningar gentemot nationen. Rufus entrar scenen i en minst sagt spektakulär kostym och efter ett obotligt maffigt framträdande med 'release the stars' som intro förklarar han den gigantiska USA-flaggan som figurerar som någon slags kuliss i sceneriet. I "kent i stadion 2003"-anda är flaggan svart/vit, en symbolik för det mycket usla som kommer ut ur Amerika, färglösheten och dess meningar drar mina relevanser mot ett av Rufus egna alster 'going to a town' som också blir nästlöpande låt på schemat. Däremot så är flaggan prydd med broscher såväl, för visst finns det charm även i Amerika anser Rufus som ofta förknippas med staden New York. Rufus pendlar mellan pampiga orkesterbitar och bedårande pianosolon och det märks väl under hela framförandet att han trivs i denna sortens arena; teatern. Rufus Wainwright erhåller egentligen alla medel att bli pampös och uppblåst av sin gränslösa musikalitet, men detta blir han aldrig. Rufus utsrålar en genuin och personlig karisma som får hans uppträdande att närmast upplevas som en dialog mellan artist och åskådare. Applåderna, gensvaren, är uppriktiga såväl som uppskattade, ej förväntade, ej rutinmässiga.

     Rufus småskojar kring hur hans tidigare plattor inte alls har varit lika omtalade och uppskattade som 'release the stars' trots hans konstanta engagemang. Men detta är bra, anser Rufus, nu finns det en hel skattkista av låtar att gotta sig i för de nyfrälsta. Och detta stämmer givetvis, övervägande alster från de tidigare albumen är rent guld. I samband med denna konstatering lämnar han plats åt tre absolut geniala alster ifrån hans första skivor och de är definitivt värda sin plats i lokalutrymmet såväl som i musikhistorien. Rufus Wainwrights förmåga att skapa små episoder utav liv blir plötsligt så uppenbar när; Cigarettes and Chocolatemilk samt The Art Teacher forslas ut i lokalen med en kraftfull varsamhet.

     När Rufus bjuder in till show så blir man också garanerat given just detta; kostymbyten, Judy Garland-tolkningar, lederhosen och klackar. Och även om man begriper att showen är välrepeterad så känns den ändå spontan och ivrig. Rufus Wainwrights röst är oändlig, ren som vatten samt skör som glas och denna konst bevisas väl när han utan mikrofon fyller ut hela rummet med en irländsk foksång, det är sådana ögonlick som lämnar en människa häpen och perplex. Mitt favoritögonblick, utöver extranummret 'i don't know what it is' som är ett alster som har hängt med mig igenom både vått, torrt, upp, ned och komplett stilla, var definitivt Rufus Wainwrights tolkning av Judy Garlands 'get happy' där Rufus karisma fullständigt gror, florerar, formligen pressar sig sig ut ur minimala skarvar i cirkus-byggnadens fogningar och nog ser han tjusig ut, Judy Garland hade varit stolt.

 

 

Höjdpunkter: Get happy, i don't know what it is, 14:th street

 

Minus: Jag hörde mycket tjatter kring 'Hallelujah' både innan och under spelningen, många blev nog besvikna över att den utelämnades från låtlistan. Ett annat minus får jag också ge mig själv som nogrannt antecknade hela låtlistan under spelningen för att sedan tappa bort dessa någonstans i lokalen. Så det blir tyvärr ingen redovisning av låtlistan.

 

Foto nedan: Jesper Frisk, Rockfoto.nu

 

2007-12-01 Rufus, Gogol Bordello, Ed Harcourt samt Felix Da Housecat imorgon!

(Kategori: musik- allmänt) 1 kommentarer

Godkväll musikrävar!

 

Imorgon inträffar den 2:a December i Stockholm stad såväl som i resten av världen, men kanske är det just Stockholm stad som har bestämt sig för att göra det bästa utav den, imorgon så bjuds det nämligen inte enbart på operainspirerad singer/songwriterpop från Rufus Wainwright utan experimentalpunkarna i Gogol Bordello framför en förmodligen spektakulär show på Debaser Medis. Den brittiska singer/songwriter-sensationen Ed Harcourt intar Nalen med sina tighta och känslorika popbitar och Felix Da Housecat avslutar årets "sveriges bästa dj-bar"-tävling mellan 13 av sveriges främsta klubbar på Abassadeur. Förhoppningsvis så hinner jag lösa ut min listplats till Ambassadeur efter Rufus Wainwright-spelningen så att jag kan uppdatera er i hur Felix hanterar Dj-båset men tiden däremellan är knapp så ett löfte är tyvärr knapert.

 

Jag tänkte även ge mig hän in i garagen och luska fram lite visa och charmanta demoband att promota här i bloggen, detta betyder att om du spelar i ett sådant och vill få din musik recenserad i bloggen så är du välkommen att kontakta mig antingen här på ungdesign.se eller via mail: Maja267@hotmail.com.

Alltifrån soft-electro till monster-rocknroll välkomnas!

 

Nu vidare till studier och prepping inför imorgon kväll; Rufus i stereon that is...

 

Mvh: Maja Melsted

2007-11-27 Om den tråkiga mp3-filen

(Kategori: musik- allmänt) 3 kommentarer

I lördags blev jag, Maja Melsted, en lycklig innehavare till en Rufus Wainwright-biljett of my own! Detta betyder varken mer eller mindre än att jag på Söndag klockan 19:30 kommer att befinna mig i Loge 2, plats 20 på Cirkus i Stockholm och beröras utav den överbegåvade förtjusningen undertecknad Rufus Wainwright. Recension kommer givetvis att bjudas på i bloggen!

 

Nu till annat, imorse satt jag i mitt standardskick som informationsivrig med en kopp kaffe i köket och läste baksidan på mjölkpaketet. Ofta kan det stå en del oviktig fakta där som man kan stila med i mingelsituationer men denna gång så stod det lite intressant kuriosa om grammophonskivorna. Grammopohnskivorna var förstås en sensation av sin tid. Med nya ting kommer också nya begrepp och de olika grammophonskivorna (78-varvsskivorna, vinylskivorna etc.) fick många olika namn; vax, stenkakor, plattor (från tyskans schallplatte) osv. Men dagens  motsvarigheter mp3-filerna har inte denna mångfald av synonymer. Musikspårets utveckling har varit så pass hastig att vi inte blir överrumplade längre. Såhär ska det ju förstås inte gå till tänkte jag och började genast att bemästra ordleken; "döp mp3-filen till något skojigare än just mp3-fil". Mina förslag är; antiplatta, glenn och sossespår. Nu får du gärna bidraga till denna ordlek om du vill, Jag bara slogs av att om mp3-filen ska gå ur sin tid under namnet mp3-fil så har vi nästan lite dödat musikkulturen som kultur. Gnugga geniknölarna nu...

 

 

2007-11-22 Ob-la-di Ob-la-da

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
God eftermiddag musiksoldater!

Jag är äntligen frisk och detta resulterade i lite fira igår, vilket i sin tur har resulterat i att denna Torsdag fått stå för en ganska ospännande och orkeslös afton som kommer att till största del bestå av att jag utför lite stand-up i duschen. Jag känner mig lite lätt fragil och zombielik, därför ska jag mata mitt tankesystem med lite bra musik och roliga tankar:

Dagens playlist stavas följande:

Sista beställningen    2.39    Bob Hund
Psycho Killer    4.19  Talking Heads
Such Great Heights    4.10    Iron And Wine   
Dart For My Sweetheart    4.30    Archie Bronson Outfit 
Trick Me    3.26   Kelis
Fancy Claps    2.51    Wolf Parade
Merry Blues    3.36    Manu Chao
02 - Karma Police    4.17    Radiohead    
Höghus, låghus, dårhus    4.18    Imperiet
Dog on Wheels    3.11    Belle & Sebastian   
747 (Nåid 2000 Remix)    4.31    Kent   
I Want You    2.39    Bob Dylan   
Casimir Pulaski Day    5.54    Sufjan Stevens   
Penny Lane (1967)    3.03    The Beatles    
In This Home on Ice    3.58    Clap Your Hands Say Yeah            
I Know What Boys Like    2.09    The Slits       
i can win it back    4.47    Oh sweet music!              
Walking With The Ghost    2.30    Tegan and Sara   
Nina    2.33    Felix Da Housecat   
One By One All Day    4.08    The Shins             
tour de france    3.49    François          
Inflation    5.26    The Whitest Boy Alive   

Sedan har jag också en liten och naggande ond fråga, några inlägg tidigare redogjorde jag för det livsviktiga i att bevittna Rufus Wainwright på Cirkus den 2:a December. Och eftersom att jag är fullkomligt usel på att rädda mitt eget liv så undrar jag nu om det är någon annan som känner för att göra just detta. Biljetterna är nämligen slut, det finns alltså noll biljetter kvar, och då menar jag noll. Jag erhåller inte en ut

2007-11-14 britney spears blackout

(Kategori: musik- allmänt) 5 kommentarer

Wow! Jag hade ingen aning om att jag och Tom Hanks i Cast Away kunde vara så obamhärtigt lika. Möttes av en grottmänniska i spegeln idag; hon hette Maja Melsted och verkade inte riktigt ha koll på dagsläget som kallas år 2007. Det är obehagligt hur dålig verklighetskontakt man kan ha under sjukdomens befäl. Har petat i mig några kåvepenin nu så snart ska jag väl vara på benen igen, förhoppningsvis. Nu lyssnar jag på Vanessa Paradis, denna franska skönhet som slog igenom med hitlåten joe le taxi under sent åttiotal. Blir faktiskt lite förförd av de små mjuka snöpuffarna som sakta singlar ner mot marken ute i vintermörkret i takt till hennes aktsamma respektive funkiga toner. Det är i dessa tider man ska plocka fram; Coldplay och Badly Drawn Boy. Ikväll tror jag att jag ska se Love Actually, det känns som att den hör hemma i stämmningen. Okej, nu finns det ju två olika stämmningar ikväll, den ena är mellowromantisk och den andra kan väl främst liknas vid en likvaka.

                När man då som levande död förses med denna tristess som sjukdom ofta innebär är det lätt hänt att man sysselsätter sig med saker som skiljer sig från det normala beteendet, idag lyssnade jag nämligen på Britney Spears nya skiva 'Blackout'. Och jag tänkte utifrån detta att jag kunde försöka att variera utbudet i bloggen med en liten, kortfattad recension av denna omtalade comeback, varsågoda:

            Den musikala inriktningen på denna skiva speglar hennes livsstil på ett självupptaget och martyriskt sätt och det hade möjligen varit lite uppfriskande med ett fragment sårbarhet i botten såväl. Känslospelet blir ganska torrt och enformigt emellanåt. Gullpopen försvann väl någon gång när hon förlorade oskulden till Justin Timberlake och nu är det en mer rå och kaxig white trash-attityd som får stå för hennes musikala jargong. Hitfaktorn är inte utmanande hög men om man kollar på det senaste årets kommersiella popmusik så har det mesta kretsat utmärkande kring experimentalitet och det bjuder även Britney på. Plattan känns lite so so i överlag, mtv-styckningen kan nog bli lyckad dock. Personligen vill jag bara ta en alvedon och en koskenkorva men ur en objektiv hitlist-synvinkel så kan jag nog förutspå att Britney och hennes svenska producentteam inte har kokat ihop någon jätteflopp, och det var ju onekligen tur för hennes skull.

 

Nu ska jag lyssna på någon som jag faktiskt tycker är bra; José Gonzales, jag tror att den killen kan rädda liv. Covern på Massive Attacks geniala alster 'teardrop' är helt oemotståndlig.

 

Adieu så länge, musikrävar! Nu ska jag bli frisk! / Maja Melsted

2007-11-12 If you play a new kids on the block record backwards...it sounds better.

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Här ligger jag och fruktar döden medan jag lyssnar på isländska sugarcubes med bl.a. Björk i spetsen. Anledningen till att jag fruktar döden är för att jag drabbats av någon slags sjukdom som jag bäst skulle beskriva som ett case of digerdöden. Detta betyder att jag kommer att spendera mina närmast kommande dagar i mitt eget svett och lyssna på musik samt YouTube:a en massa rolig stand up. Rubriken är f.ö. ett citat från den avlidne stand up-komikern Bill Hicks som talar om hur viktigt det är att musiken han lyssnar på comes from the f*cking heart! Och så är det ju förstås. Jag ha svårt för konstlad musik som någon har skrivit utifrån någon annans image och sedan lämnat över till denne som sjunger den skräddarsydda hitlåten och blir rik. Detta betyder att det inte finns någon speciellt ärlig inspiraionskälla i musiken. Enligt mig. Men jag är ju också en komplett idiot så det går ju att diskutera.
    Igår då sjukdomen bröt ut så spenderade jag min tid med att lyssna på kents senaste platta ungefär nio gånger utan paus för varken mat, dryck eller socialliv. Den är bra, kent har väl mer eller mindre alltid influerats av Depeche Mode men på den senaste plattan 'tillbaka till samtiden' är det kanske som mest uppenbart. Den går tillbaka lite till isola-soundet som kändes väldigt radiohead/depeche och lägger på mer electronisk näring. Och det slutgiltliga resultatet är riktigt behagligt.
    Nej, nu ska jag försöka pilla i mig någon slags flytande näring vilket känns ungefär som att sluka svärd och sedan ska jag kolla på Ricky Gevais stand up-turné 'Animals' på YoutTube och lysna på kents nya kanske nio grr till. Det är ju inte som att någon kan påstå att jag har något bättre för mig. Usch.

Skrivet av en idag ganska pessimistisk och genomrutten: Maja Melsted

2007-11-09 The soundtrack of my life

(Kategori: musik- allmänt) 2 kommentarer

Med tanke på att jag är en oduschad och trashig grottmänniska idag så får man ju välja sitt så kallade soundtrack of my life efter just detta. Sunkig och oduschad musik känns som White stripes första platta (den som ser ut som en karamell och heter just the white stripes) med ännu tyngre trummor än deras senare verk. Även om Meg White kanske inte är en genial trummis så hör det till det klassiska white stripes-soundet som är helt oemotståndligt. Första plattan är rent av punkigare än de senare. Sunkig och oduschad musik känns även som Archie bronson outfit, själva soundet påminner om garageband och källarfester. Sunkigare och tjusigare än så blir det knappast.  Sedan när jag har duschat bort diverse ohyra och luktar som en dröm igen så drar jag igång lite Vampire Weekend, tipsade om detta new york-band tidigare och gör det nu igen. Otroligt charmanta.

     Jag har funderat kring ifall jag ska göra som i en av favoritfilmerna 'High fidelity' och sortera skivsamlingen biografiskt. Så nu sitter jag och funderar på the soundtrack of my life som innehåller alltifrån The Moldy Peaches till Easy E. Det är det här med betingning, musik och respons. En låt fungerar som en känslosignal, precis som att din hund Glenn vet att han får en frolic om han ställer sig på bakbenen och dansar när du ber honom så vet jag att jag får en impuls när David Bowie drar ett visst ackord. En signal som gör att jag beter mig eller känner mig på ett visst sätt. Jag vet att jag kommer att tänka på min första kärlek när jag hör 'boys don't cry' med The Cure etc. Känslospelet och musikspelet är mer eller mindre synkat. Det är därför vi som lyssnar på mycket musik är så mano depressiva. Upp och ner som vilda musen på gröna lund bara av att dra igång shuffle i iTunes.

 

Mvh: Maja Melsted

 

 

2007-11-05 Arcade fire på annexet ikväll!

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Ikväll får Stockholm finbesök från Canada! Det gäller den storslagna sjumannaorkestern Arcade fire som ikväll gästar globens annex, som förövrigt är en mycket intim arena. Biljetten kostar sina mäktiga 390:- men detta är det givetvis värt. 10:- av biljettpriset går till välgörande ändamål på begäran av artisterna själva. Arcade fire bjuder på experimentala och innerliga fanfarer som berör och jag hälsar dem varmt välkomna!

De äkta makarna Win Butler och Régine Chassagne bildade Arcade fire år 2003.

2007-11-01 Vampire Weekend samt Efterklang på scen ikväll!

(Kategori: tips!) Ge en kommentar
Idag är det Torsdagen den 1 November och jag sitter och lyssnar på till den strukturerade röran som går under namnet 'Clap yout hands say yeah' och en av mina favoritlåtar 'In this home on ice'. Ikväll stoltserar debasers två stockholmsbaserade lokaler vid Slussen och Medis med kvalité och konsert; Danska electrokollektivet 'Efterklang' intar Debaser Medis och detta rör sig mellan tiderna 19-20.30 och sedan fortskrider klubben under annat befäl. Debaser Slussen hemsöks under samma tider utav det new york-baserade indiepopbandet 'Vampire Weekend' som inte alls är lika kusliga som de låter utan bjuder på ett mycket charmant och hemtrevligt old school-sound. Välj och vraka, denna kväll håller hög klass vilket som!

Vampire Weekend är popvärldens nästa hype!

2007-10-29 time for heroes

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Idag den 29 Oktober släpper Rough trade records bets of-skivan titulerad 'Time for heroes' efter en utav The Libertines främsta alster. Som ni säkert anade så innehåller denna skiva blandade spår av Libertines från hela deras karriär som ett utav tidernas mest framstående och pijonerande rockband. Du som inte är speciellt bekant med detta fenomen kan alltid börja med att införskaffa detta album, en schysst sammanfattning som möjligen (förmodligen) får dig att överväga det musikala värdet på hela din nuvarande skivsamling . Länge leve The Libertines!

2007-10-23 bonde do role intar kägelbanan

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Bonde do role intar kägelbanan ikväll!

 

Ikväll entrar brasilianska 'bonde do role' kägelbanan i Stockholm, Electrofunk med en kaxigt slipad jargong. Inspirerat, nyskapande och narcissistiskt utan någon slags musikalisk hierarki. Bonde do role är inbjudande och lekfulla. En garanterad partykväll står på agendan. 18 bast.

 

Bonde do role festar med stockholmarna ikväll

2007-10-12 shotter's nation - babyshambles nya

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Babyshambles nya är helt enkelt ett efterlängtat mirakel, den karaktäristiska babyshambles-jargongen har bevarats, det nya albumet låter dock inte lika improviserat som 'albion' som kändes ganska hammjamm-rocknroll. Detta behöver dock inte vara negativt, det känns istället nyskapande och ger ett unikt karaktärsdrag åt den nya plattan 'shotter's nation' och gör de båda plattorna till säregna berättelser, skapade utav en av tidernas främste musikförfattare - Pete Doherty. En kaotisk livsstil fick mig att tveka inför det nya albumet, tveka främst kring om det någonsin skulle färdigställas, säga vad man vill om Pete men hans historiska diskografi bevisar verkligen att han främst är en poet och att han kan skapa alltifrån klassiska trubadurvisor till riktigt slipad rock n roll. Jag tänkte utveckla denna recension ytterligare men känner att jag vill lyssna mer ingående på plattan innan jag gör detta. Men här erbjuds mitt första intryck som är allt annat än negativt. Jag har aldrig tvivlat på Pete Dohertys skicklighet och han har definitivt inte överlämnat mig åt besvikelsen, någonsin.

Sit tight, mer obehindrat pladder kring denna platta dyker upp snarast.
Mvh/ Maja Melsted

2007-10-02 radiohead slår ett slag mot skivbolagsmakten

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
I den musikvärld som tidigare präglats av koncept, pengar och skivkontrakt finns det många protester. Konsumenternas frihet, bakom lagen, växer.  Kreatörerna inser att skivkontrakt och skivbolagspåverkan är ett fenomen som kapslar in kreativitet utan att förlösa den och indiemarknaden växer. Om vi delar på begreppen fildelning och fildelning utifrån olika moraler kan vi se att med lite antimoral har ett nytt musiksamhälle vuxit fram. Ett musiksamhälle som erbjuder varenda garageband och trubadur en chans att nå ut. Ett musiksamhälle där artisten aldrig behöver att kompromissa. Studier visar att musiker inte har förlorat ett endaste milleprocent av ett öre på den nya växande brottsligeheten - fildelningen. Fildelningen är istället ett florerande hjälpmedel i en växande musikkarriär. Då konsumenten får större tillgång till artistens musik växer också antalet fans, antalet fans som bjuder in artisten till större och mer välbetalda gig, antalet fans som konsumerar merchandise och konsertbiljetter, antalet fans som trots nedladdningen vill spendera pengar på den fysiska skivan. Som demoband kan du idag med hjälp av det kvicka pendlandet mellan datorer växa från demoband till nästa hype på bara ett år; kolla bara på artister som Lily Allen; känd från myspace, känd från den fildelande ryktesvägen. Hon har idag mage att skriva på en lista som hotar den industri som gjorde henne känd. Slagsmålsklubben är idag ett av sveriges mest hypade band, från att ha sålt skivor á fyrtio kronor styck på Arvikafestivalen till BMG-kontrakt. Inget av detta hade spridits i samma takt utan fildelningen. Detta är en aspekt man som artist inte borde glömma bort. Att fildelning är en marknadsföring...
          Däremot finns det en undermening som gäller följande; fildelning är stöld och det är inte rätt att stjäla en annan människas verk, en annan människas skapelse samt rättighet. Någonting som utav kreatören (kreatör/skivbolag) själv prissatts. Och nog kan detta stämma, det är fel att ta någonting mot någon annans vilja. Och även om jag personligen anser att fildelning i koncept är något utav en revolution för musikvärlden så kan jag ändå relatera till somliga kreatörers misstycke (även om man är multimiljonär och spelar i kent). Därför blir jag så till mig när ett av världens främsta rockband sätter konst framför girighet och erbjuder konsumenten att själv prissätta deras verk, till alla skivbolagnissars avsmak. Den 10 Oktober släpper Radiohead sitt efterlängtade album 'In Rainbow' och det är Du som bestämmer priset på den nedladdningsbara versionen. "It's up to you" är en perfekt kompromiss mellan musiker och konsument och Radiohead har min fulla respekt.

MVH: Maja Melsted

Radiohead tar makten i egna händer

2007-09-26 Jens Lekman, TTA

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Den 28 september infaller denna Fredag med pompa och ståt! Då spelar nämligen både den knivskarpa musikpoeten Jens Lekman på Kägelbanan samt naiva electrosurfduon The Tough Alliance på Debaser Slussen. Jens Lekman bjuder både på matinéspelning för de lite yngre (18-) och en senare spelning för alla myndiga:

Under arton
18:00 Kägelbanan
150 pix

Över 18 (eller 18)
21:00 Kägelbanan
200 pix

The Tough Alliance gigar dock enbart för dig som är 20+, 100 pix i dörren. 22-03. Förband: Jonas Game

The Tough Alliances är enligt min erfarenhet alltid charmiga på scen och även om de kör playback så kan man ine klaga på konstlad "live"-känsla. Om du är 20+ och har 100 spänn som ligger och skräpar så ska du definitivt pallra dig dit om du inte är sugen på något mer mellow romaniskt i stil med Magnetic Fields då Jens Lekman är rätta giget för dig, oavsett ålder.

Jens Lekman i Emmabodas gröna skogar

2007-09-19 tumme upp, tumme ner!

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Godkväll musikrävar!

Tummen upp:

1. Kanye West vinner musikkriget mot 50Cent, har vi tur så är fifty snart ett minne blott...
2. LCD Soundsystem känns perfekt att lyssna till idag då lilllördag infaller enligt schema. LCD Soundsystem är ett ganska okomplicerat men träffsäkert musikskåp som känns oerhört influerat; electro, rock, rap/grime, dance är influenser som märks väl i sköna och lagom lekfulla beats.
3. MTV's nya schyssta upplägg; phaser, beat, chorus och fuzz. Själv gillar jag phaser med Karin Winter bäst!
4. M.I.A - Känns som att det var ett ganska bra tag sedan 'Bucky done gun' och nu är hon tillbaka med den härligt experimentala 'Jimmy'. Toppen!
5. www.takeawayshows.com - Den som uppskattade Of Montreal och Alexs Riverboys musikpromenad längs frankrikes gator kan kolla in ändlösa mängder liknande gatukonserter med massvis av artister på denna sida! Jag vill personligen rekommendera att kolla in 'Islands' med låten 'Volcanoes' där de kanadensiska genierna stoppar trafik och får förtjusande många följeslagare i strutten. Kolla också in Jens Lekmans romantiska uppträdande där han spelar 'The F word' på ett tak!

Tummen ner:

1. The Tough Alliance och Jens Lekman gigar samma dag!
2. Dyra Konserter. Punkt Slut.
3. Polyphonic Spree hade en smått legendarisk spelning på Emmabodafestivalen för två år sedan. Då var jag där. Jag och min kompis spanar dem på avstånd och säger något i stil med "-Kolla där! 22 stycken Tomas Di Leva!" Sen köpte vi Nachotallrik...
4.  När ZTV och MTV visar samma musikvideo samtidigt och jag ogillar den och inte har något bättre för mig än att reta mig på det.
5. Red Hot Chili Peppers - Jag zappade förbi bolibompa idag och där stod programledaren och virade in sig själv i hushållspapper. Jag tänkte; "Att vara barnprogramledare måste nog vara det mest förnedrande yrket i historien...eller nja det måste nog vara att lira i Red Hot."


MVH: Maja

James Murphy, huvudgeniet och pro

2007-09-11 Pete, Spears, Kanye, you name it...

(Kategori: musik- allmänt) 2 kommentarer
Detta är ingen skvallerblogg utan en musikblogg och så ska det förbli, jag är dock mitt uppe i ett musikrelaterat raseri. Jag hyser så vidriga mängder respekt för Pete Doherty som låtskrivare och faktumet att han och Amy Winehouse ska idka musikaliskt samarbete är helt genialt, men om jag fick bestämma så skulle jag fästa ett sjuhållarlås i munnen på honom och låta killen sondmatas i nån liten grotta under mark tills alla ovettiga substanser sipprat ur hans i nuläget trasiga kropp så han kanske inser att man ger inte crack till KATTER! Trist att killen ska triumfera sådan idioti...

(Här stod det tidigare en liten text om britney spears, men sen kom jag på att jag är sjukt trött på att läsa om henne då jag egentligen inte bryr mig och vill inte bidra till ett utök av spears-relaterade texter och tog bort det. Men i några ord stod det ungefär; det vore coolt om hon gaska upp sig, nya låten är seriöst jättedålig. hon är en offentlig misär, och det är mer eller mindre synd om henne. Men som Anders och Måns säger;" i TV är det synd om ALLA". Egentligen är jag trött på att läsa om Doherty också men honom lär jag skriva om igen iallafall.)

Idag (11/9-07) släpper både Kanye West och 50Cent sina nya album och detta har resulterat i lite klassiska dispyter artister emellan, dessa dispyter har lett till att 50Cent har sagt att om Kanye West säljer bättre än honom så slutar han göra musik. Så nu tycker jag att smarta och coola kids gör följande; så fort din närliggande skivbutik slår upp portarna så går du och din kompis hand i hand in och köper ett varsit exemplar av Kanye West nya skiva 'Graduation'.


Skrivet i affekt av: Maja Melsted

Pete Doherty poserar i snygg gio-goi

2007-09-09 Debaser annordnar konserter för de lite yngre!

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Äntligen tar ett framstående musikforum lite initiativ för de minderårigas musiklusta. Debaser annordnar nu konserter för dig som är lite yngre (13+). Ikväll kan du se Kristian Antilla på Debaser Slussen, 20.00, 90 pix. Denna förmodade succé följs sedan upp av följande gig:

 

Torsdag 13 september: Gorilla Biscuits, Debaser Slussen, spelning kl 20.00, inträde: 175 kr

Lördag 15 september: Shout Out Louds, Debaser Medis, matinéspelning kl 17.00, öppnar 15.30, inträde 135 kr.

Onsdag 19 september: Slagsmålsklubben, Debaser Meids, matinéspelning kl 17.30, insläpp 16.00, inträde 140 kr.

Torsdag 15 november: Enter Shikari, Debaser Slussen, konsert kl 20.30, insläpp 19.00, inträde 200 kr. 

 

Mitt stående tips är att kolla in Shout Out Louds, dessa ivriga popsnören kommer garanterat att leverera en minnesvärd liten matinéspelning. Bunta ihop några kompisar, lägg ut en filt i vardagsrummet och lyssna på 'howl howl gaff gaff' till en trevlig liten inomhuspicnic för att sedan bege er till Debaser Medis där ljummen sommar möter jingle bells.

 

 

 

Shout Out Louds

2007-09-04 take away show #52

(Kategori: musik- allmänt) 2 kommentarer
Underskatta inte gatumusikanternas forum! Gatan kan vara den absolut bästa arenan att spela musik på, denna ljuva bit film bevisar detta väl. Följ med Axe Riverboy och Of Montreal på Paris' gator där de spelar en kanon av The Zombies låt Care of cell 44 och en absolut skimmrande cover på Bowies' mästerverk Starman. Kevin Barnes som gestikuerar som frontman i det experimentala popbandet Of Montreal återspeglar i fyllan och myllan mot den franska trottoaren en ung David Bowie där han står och i all enkelhet bländar:

#52.1 - Axe Riverboy vs Of Montreal - Part 1
Uppladdat av lablogotheque

2007-09-03 Diverse

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Pop dakar var mysigt, även om jag i sann festivalanda missade allt jag skulle se. Kollade dock in La vida locash dj-set som var soft även om scenvakten var en liten torris och puttade ner mig från scenen efter en eller två låtar. Idag har jag ont i nacken på ett sätt som jag inte har haft sedan jag headbangade utav sympati för ett demoband för några år sedan. Jag tror att jag tog ut en hel del överskottsenergi på la vida locash som egentligen skulle ha dividerats mellan first floor power, laakso, kock y och pacific! Men jag fick iaf se Kocky in action och han kan ju skrapa wax killen.

 

Nu tänkte jag bädda ner mig med lite Rockyböcker och dessförinnan tänkte jag rota fram en gammal freestyle och pilla in en av farsans Talking Heads-kassetter i den. Godnatt!

 

 

2007-08-27 Konserter samt dagens låtlista!

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Jag spontanbokade lite biljetter på ticnet igår; Manu Chao på Hovet samt Rufus Wainwright på Cirkus, det var när jag precis skulle boka biljetter till Bonde Do Role på kägelbanan som jag insåg att det inte bara går att hämta ut nya pengar på posten som jag trodde när jag var liten utan att jag faktiskt är pank. Men det säger jag samtliga; ingeting hindrar mig från att bevittna Rufus Wainwright på Cirkus och ni borde inte heller låta er hindas. De som läst tidigare inlägg i denna blogg har nog förstått ungefär hur många lemmar jag skulle sälja på blocket för att få uppleva Rufus Wainwright igen.

 

Konsertrace verkar det hursomhelst bli:

 

31/8 Crystal Castles, Vice Party

28/9 Jens Lekman, Kägelbanan (även 19+20/9 på Neferiti i Gbg samt 22/9 på Inkonst i Malmö)

28/9 The Tough Alliance, Debaser Slussen

2/10 Feist, Cirkus

14/10 Manu Chao & Radio Bemba Sound System, Hovet (även 16/10 på Baltiska Hallen i Malmö)

23/10 Bonde Do Role, Kägelbanan (även 24/10 på Neferiti i Gbg samt 25/10 på Debaser Malmö)

5/11 Arcade Fire, Annexet

27/11 Múm, Debaser Slussen (även 29/11 på KB i Malmö)

2/12 Rufus Wainwright, Cirkus

 

Dessa akter är primära i det stora konserthavet och förmodligen kommer listan att uppdateras med tiden.

 

Så bjuder jag även på dagens låtlista:

 

The Slits - Slits tradition

Yeah yeah yeahs - Gold lion

Milkymee - Sleezy bar

Francois Voirot - Something to say

Friska Viljor - Shotgun sister

Crystal Castles - Air War

The Strokes - Heart in a cage

Domotic - I hate you forever

 

Och självklart Moneybrothers senaste platta Mount Pleasure som är ytterligare ett genidrag från soulpoeten Anders Wendin!

 

Mvh: Maja

 

Lyssna till Domotics analoga melankoliska brus på www.myspace.com/domotic

 

 

 

2007-08-15 Röstning i aftonbladet - sommarens bästa konserter och fetivaler

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Vilken var sommarens bästa konsert?

1. Metallica 28,1 %

2. Rolling Stones 8,2 %

3. Ozzy Osbourne 6,9 %

4. In Flames 6,0 %

5. Aerosmith 5,6 %

6. The Ark 5,4 %

7. Per Gessle 4,3 %

8. Heaven & Hell 3,9 %

9. Justin Timberlake 3,1 %

10. The Hives 3,0 %

11. Manu Chao 2,8 %

12. Motörhead 2,2 %

13. Timbuktu 2,1 %

14. Kanye West 1,7 %

15. Sahara Hotnights 1,5 %

16. Alice Cooper 1,4 %

17. Moneybrother 1,4 %

18. Iggy Pop 1,3 %

19. Regina Spector 1,1 %

10. Säkert! 1,0 %

11. 50 Cent 1,0 %

12. Scorpions 0,8 %

13. Måns Zelmerlöw 0,7 %

14. Bloc Party 0,7 %

15. Martin Stenmarck 0,6 %

16. Nanne Grönvall 0,6 %

17. Rod Stewart 0,6 %

18. Jerry Williams 0,6 %

19. Marit Bergman 0,6 %

20. Erykah Badu 0,5 %

21. Salem Al Fakir 0,5 %

22. Pet Shop Boys 0,5 %

23. Scissor Sisters 0,4 %

24. The Magic Numbers 0,4 %

25. Amy Winehouse 0,3 %

26. Maria McKee 0,1 %

Antal röster: 11029

Vilken var sommarens bästa festival?

Sweden rock 36,4 %

Way out west 19,5 %

Peace and love 17,6 %

Hultsfredsfestivalen 10,3 %

Arvikafestivalen 9,4 %

Storsjöyran 6,8 %

Antal röster: 6820

Vilken är Sveriges bästa festival?

Way out west 23,1 %

Sweden Rock 22,8 %

Annan 16,0 %

Hultsfredsfestivalen 10,9 %

Peace & Love 10,3 %

Arvikafestivalen 7,5 %

Storsjöyran 6,4 %

Emmabodafestivalen 2,0 %

Accelerator 1,1 %

Antal röster: 8256

Personligen så undrar jag vilka konserter som var möjliga att rösta på då Per Gessle och Ozzy Osbourne faktiskt kom med i top 10. Ozzys spelning på Hultsfred har jag enbart hört dåligt om och Per Gessle borde man som Magnus Betnér uttrycker det; placera i ett rum med stora förstärkare som bara spelar Per Gessle tills han inser vilken skit det är han har skapat.  Nåväl, nu ska jag inte vara bitter.

         Att Way Out West toppar listan som sveriges bästa festival förvånar

2007-08-10 Teddybears STHLM ersätter Lily Allen på Way Out West!

(Kategori: musik- allmänt) 1 kommentarer

Detta stod i det mejl jag fick från festivalen tidigare idag;

 

"Tyvärr är Lily Allen tvungen att ställa in sin spelning på Way Out West. Hon ligger hemma i England med en halsinfektion.

Som ersättare kan vi stolt presentera Teddybears STHLM som garanterat kommer att leverera en sjuhelvetes show.  "

 

Personligen anser jag att detta är en vinst. Jag såg Teddybears live 2004 och det var precis som festivalen själva uttryckte det en sjuhelvetes show. Så nu har ni ett till band att skriva upp på listan; Teddybears STHLM är en given succé!

 

Enligt mig är Lily Allen överskattad. Det är möjligt att hon har ett musiköra vars begåvning resulterar i trallvänliga hitar som slår högt, men särskilt intressant är hon inte, trots att hon är klädd i både balklänning och gympaskor.

 

Mvh: Maja

 

Teddybears STHLM

2007-08-06 Way Out West

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Torsdagen den 9 Augusti kickar världens första Way Out West-fest igång på göterborgs klubbar, därefter flyttar festivalen ut i slottsskogen där årets fräschaste line-up väntar. Way out west har ingen konkurrens på bokningsfronten och detta är egentligen ingen överraskning då festivalens grundare är musikjättarna på Luger, musikförlaget som inte enbart gett liv åt en efter sitt första år redan legendarisk festival utan även gjort succé med Accelerator.
    Guldkornen i line-upen som får mina ögon att tåras är följande; The Pogues, Lady Sovereign, Architechture in Helsinki, The Go! Team, Manu Chao, Erykah Badu, New young pony club, Malajube, Regina spektor, Koop, CocoRosie, The Tough Alliance m.fl. Ta en titt på alla klara artister här.

Biljetterna till detta evenemang är tyvärr slut.

Slottsskogen

2007-07-23 Musiken florerar i Galway

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Igår kom jag hem från Galway, Irland. En stad vars vibrerande puls och livfulla atmosfär inbjuder till flertalet olika musikmöten. En stros längs main street och du har upplevt gatumusikanternas mecka. Och det är ingen respons av nonchalans och ignorans som följer dess uppträdande, som gatumusikant i Galway uppskattas du. I Stockholm stressar vi bort gatumusikanternas generositet men Galway är njutningsfullt och trots dess konstanta utveckling finner man tid åt att ta sig tid, i Galway står tiden stilla även om det är en stad i konstant rörelse. Att beskriva Galway i text och tal kan vara svårt och resultatet mindervärdigt, musiken däremot är en rättvis symbol för denna stad, kom i stämmning med följande låtar:

The Pogues - Galway Races
The Pogues - Waxies Dargle
The Dubliners - Wild Rover
Dropkick Murphys - Ship It Of To Boston
Dr. Demento - F*ck you I'm drunk

Musiksmaken i Galway är för övrigt riktigt slipad, alla barer har en egen relation till musik och det är inte svårt att hitta ett forum för just din musiksmak. Club Cuba, The Cellar, Bar 903 och Röisin Dubh bjuder på rock/pop, coverbands och övriga liveframträdanden inom respektive genre och de mer traditionella irländska pubarna som The Quays, The Kingshead och The Crane bjuder i sin tur på traditionell irländsk musik, det mesta presenteras i liveform.

Då detta är en sida rörande ung design så tänkte jag också scanna in lite bilder i galleriet skapade av unga kreatörer jag mötte i galway, så småningom.

Mvh: Maja

2007-07-13 Arvikafestivalen

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Nu har den forna synthfestivalen och ännu regerande synthsensationen Arvikafestivalen kickat igång...
Jag har personligen besökt Arvikafestivalen de senaste tre åren och vittnat två utav de intensivaste musikupplevelserna up tp date. The Knife -06 och Kraftwerk -04 trollband och hypnotiserade med visuell konst och oövervinnerliga tonsättningar.
    The Knife är bandet från underlandet, när ridåerna föll och blottade vintergatans portar var känslan jag upplevde similär med att någon slagit upp portarna in till Area 51, där vi stillsamt och med chockblandad respekt bevittnade dess surrealistiska föreställning.
    Kraftwerk försatte envar i trans, en konstant hypnos som forslades ur bildskärmarna kombinerades med en musikalitet som värnar om var eviga detalj. Kraftwerk är inte repetativ synth. Kraftwerk föder minimalistiska ljud som märkbart simmar förbi och lämnar sitt avtryck i hjärnbarken för att sedan aldrig återvända. Den konsten är övernaturlig. Kraftwerk är övernaturliga. Att se kraftwerk uppträda så nära är såpass overkligt att de nästan upplevs som hologram.
    Iår blir det inget Arvika för min del, ikväll åker jag till Irland och Galway arts festival, där ska jag se en man som kallar sig jape och även kolla in lite konst och street performance. Ni som däremot är på/ska till Arvikafestivalen önskar jag en lika trevlig upplevelse som jag tidigare erhållit. Missa inte Patrick Wolf, Bloc Party, Tough Alliance eller Magic numbers och försök att inte låta förlusten av Hot Chip dra ner festivalstämmningen helt.

Vintergatan är Arvikafestivalens största scen

Om några timmar åker jag som sagt till Galway, resultatet av detta för ungdesign.se:s del blir mindre musikblogg men när jag kommer tillbaka tänkte jag redovisa mina tips inför Emmaboda 2007, Sveriges kanske mysigaste festival.

Trevlig vecka!
Maja

2007-07-02 Accelerator - Conor och Rufus

(Kategori: recensioner) Ge en kommentar
Dagen den 30 Juni är en dag att tacka, inte nog med att min mycket goda vän Alice fyllde 18 år ungt utan denna dag gav dessutom utrymme till två riktigt efterlängtade musikupplevelser. Från en liten kulle utifrån accelerator var det möjligt att inta både auditiva samt visuella intryck utav diverse spelningar, helt gratis. Rufus Wainwright samt Bright eyes vill jag utan tvekan förklara att vara något utav det känslorikaste en själ kan uppleva, musikaliskt.
    Rufus Wainwrights elegans och dramatik kombineras på ett ytterst berörande vis. En röst som omöjligen kan missbehaga någon samt en klassisk gentlemannapose gör Rufus Wainwright till en konstant förtjusning. Sårbarhet möter frigörande styrka och det hela känns mycket artistiskt och musikalinfluerat. Detta bekräftas i hans reproduktion av Judy Garlands 'get happy' som i högklackat och med svartklätt dansemballage presenteras i dess rätta anda. Crescendot uppenbarar sig i Leonard Cohens 'Hallelujah' som skrider ut över publikhavet lika skör och kraftfull som Rufus Wainwrights utstrålning, en utstrålning som sänder ut sina änglar djupt in i varje människas oändlighet.
    Bright Eyes följer upp denna samma jargong av känslostarka stämmor som i kaskader spottar ut bitar av en erfaren själ.  Conor Oberst styrka ligger i hans uttryck. Ett känslomässigt kaos som berör. Mörkret faller stilla över frescati och stämmningen känns trollbindande. Conors framförande är omtumlande och flödar av passion. Jag upplever honom gång på gång som ett konstant utlopp, ett sprängfyllt hjärta som ackompanjeras i takt med dess frigörelse. 'At the bottom of everything' känns som ett vackert farväl och livet känns plötsligt alldeles för kort. En påminnelse som kräver sitt erkännande från tid till tid.

Tack till er båda!

/Maja

Rufus Wainwright är en spektakulär showartist

 

2007-06-24 Inför den kommande musikveckan

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Festivaler och konserter, den kommande veckan är späckad av musikcentrerade nöjesämnen!
Emellanåt kan jag tyckas höra min skrynkliga plånbok kvida utav hungerkänslor. Pank som jag nästintill är så lär denna musikvecka inte påverka mig yterligare än att jag hänger utanför diverse tillsällningar och klagar på arrangörerna som tar överpriser. Men faktumet är att det handlar inte om överpriser, det handlar om ekonomiska prioriteringar, och det är dessa jag inte har sett över. Naivitet straffar sig, det borde jag ha lärt mig.

Nåväl, den primära musiksensationen är och förblir Accelerator. Accelerator äger rum den 29 - 30 Juni och har välsignats med den kanske finaste line-upen jag har skådat denna sommar. Storheter som: Bright Eyes, Rufus Wainwright, Modest Mouse, Jamie-T, Cansai de ser sexy samt Tokyo police club besöker i helgen Frescati vid stockholms universitet. Accelerator presenterar även en lite mindre men ack så naggande god line-up i Göterborg, Trädgården den 28 Juni.
Läs mer om programmen här eller boka din biljett till direkt här.

Festivalerna begänsar sig dock inte enbart till storstadsmyllret, de klassiska tredagars-fenomenen med 24/7-stämmning står och väntar med öppna åkrar.
Denna vecka naklas borlängefestivalen Peace and Love samt Hovefestivalen i Norge. Peace and love-festivalens line-up dog lite när Babyshambles ställde in men jag kan fortfarande höra hur den andas; Iggy and the stooges, Damien Rice samt en hel del begåvningar från Sverige. Festivalpassen är dock slut till denna festival.
     Hovefestivalens program bländar mig med sin omedelbara skönhet; Amy Winwhouse, Arcade fire, Bright eyes, Modest mouse, Junior boys, Cansai de ser sexy, tokyo police club samt ytterligare förtjusningar. Kolla in hela programmet här.

Tisdagen den 26/6-07 är en dag att lite försiktigt tillbedja;

• Arctic Monkeys intar Annexet i Stockholm med brittiska The Coral samt svenska Molotov Jive som support. Boka din biljett här.
• Blonde redhead gör sitt första stockholmsbesök i samband med premiären av StockholmsTerassen. Inträde kostar 90 kr, biljettpriset för icke-medlemmar går på 290 kr och biljetter finns till förköp på; Pet sounds, louie louie, record hunter samt Sound pollution.

Onsdagen 27/6 spelar kanadensiska elektroduon musik- allmänt) 1 kommentarer
Traditioner är repetativa och musikaliskt sett blir vi hutlöst förutsägabara, inför julafton lagras coop konsum inte enbart med julskinkor och det grumliga substitutet till cola 'julmust' utan skivbolagen har som vanligt också tänkt till; "Nu är julafton kommen, de flesta av våra signade band hade en höstrelease så en idé är att ta exakt samma skiva, slänga in ljudet av diverse bjällror och sälja den som julutvgåva. En annan idé är ju att ringa upp det där avdankade gamla dansbandet från Vimmerby och be dem sammanställa en julspecial..."
Idén kläcks och snart är julspecialer utskickade till varenda mataffär, skivaffär och rehab i hela Sverige.

På detta vis planeras det grundligt och det är egentligen inte särskilt svårt att imponera på skivkonsumenten, vi vill ju bara ha en julig skiva till jul, för just på högtider verkar vi helt förlorat vårt förstånd kring vad som är bra eller helt enkelt riktigt usel musik, så länge det är temarelaterat.

Idag är det midsommar, och då ska det svenska folket lyssna på Gyllene tider. Vi har all världens musik till vårt förfogande och vi väljer Gyllene tider. Faktum är att det bor en liten, liten magsäck i varje öra. Konstant vidöppen med enbara uppgift att behagas. Och ändå kan vi inte tänka längre än till grannen som spelar Ted Gärdestad och dricker Pripps Blå. För det är ju så man gör, det har vi sett på reklamen. Nog för att vi äter en hel del på midsommar, men våra öron svälter...



Min personliga ickemidsommarrelaterade-midsommarlåtlista lyder följande:

Still flyin - M'stery tent
The blow - Hey boy
Of Montreal - A sentence of sorts in Kongsvinger
The Go! Team - Huddle formation
Belle and Sebastian - Seeing other people
The Embassy - Sone indulgence
Architecture i Helsinki - Do the whirlwind
Pengaborsan - Dom vet ingenting om oss

Trevlig midsommar!

2007-06-20 Biggles and Bilo återförenade?

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
Rykten gör gällande en återförening av The Libertines! Dessa rykten har florerats i tungor och tankar tidigare, denna gång är det däremot inte helt ogrundade rykten; Pete Doherty och Carl Barât möts igen för att spela in en cover på The Beatles låt 'A day in the life'. Om detta sedan kommer att resultera i fortsatta samarbeten är enbart lösa rykten och varje gång dessa rykten forslas omkring kvittrar min ena hjärtkammare medan min andra slokar samman. Varför? Jo, The Libertines är ett fenomen och en inspirationskälla åt alla de britpopband du lyssnar på idag; Franz Ferdinand, Arctic Monkeys etc.
    Strax innan The Libertines fick man skrapa fram britpop under naglarna, den verkligt karaktäristiska, brittiska musikscenen höll på att dö ut. Demobanden ville låta som Oasis och influerades samtidigt mer och mer utav den amerikanska musikscenen. The Libertines däremot tog sin inspiration ur de verkliga britpop-genierna; 90-talets Suede, 80-talets The Smiths samt 70-tales The Clash. De kombinerade olika influenser men behöll en orginell, brittisk anda i poesi och melodi. Mot alla odds överlevde britpopen den amerikanska musikinvasionen; Och detta kan vi tacka Pete Doherty och Carl Barât för!
    2001-2004 kulminerar The Libertines den brittiska musikscenen - Sedan rasar drömmen om Arcadia samman...
Det känns onödigt samt oviktigt att lirka sig in i dispyterna och försöka redogöra för kärnan i uppbrottet av The Libertines. Att ett uppbrott skedde är en definitiv fakta, det räcker så.
    Ponera att The Libertines återuppstår, ponera att de just nu sitter på en soffa med en aukustisk samt ett kollegieblock i nävarna och skapar gnistor. ponera att de nästa år spelar Hawai på Hulstfred med ca: 100 besökare a la Lou Reed, ponera att The Libertines-fenomenet börjar andas desperation, ponera att vi de närmaste åren får uppleva comeback efter comeback tills det att musikrecensenterna gäspar sina lungor tomma på luft.
Ponera samtidigt möjligheten att det blir alldeles, alldeles underbart!

Efterlängtade comebacks osar alltid av skepsis, vi vill inte se våra tyngsta musikhjältar parodisera sig själva och misslyckas. Denna gång har vi dock att göra med de två unga män som en gång lyckades rädda britpopen och med det i åtanke tror jag att just denna återförening kan bli genial!

Om något ser jag iallafall framemot en turné...

Peace out! - Maja

2007-06-19 Restaurangmusik

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

På Torsdag fyller jag år, detta nämner jag inte med syftet att bli grattad utan det är en passande inledning till en mindre diskssion som dök upp i mtt huvud denna morgon. Nåväl, på Torsdag fyller jag som sagt år och då blir det åter ett besök på en viss restaurang vid Mariatorget där jag förra året befann mig i föjande sällskap; mamma, mormor samt storasyster. Vi blir placerade vid bordet närmast högtalaren. Mitt i allmänt kallprat kring valet och studier sprakar högtalaren igång på högsta volym; Eminem vs. Nate Dogg - Shake that ass! Lite spridda; "ursäkta vad sa du?" delades ut över bordet i hopp om att kväva obscenitet efter obscenitet som hejdlöst matades in i våra öron. Jag halvligger snart under bordet och skrattar så att jag sätter tandorilaxen i halsen.

    Här sitter vi; jag, mamma, syrran, mormor, Eminem och Nate dogg, det blir sällan bättre utifån ett humoristiskt perspektiv. En kommentar kring vädret kvävs av en kommentar kring ett ass. Humoristiskt som det än var så går det ju inte annat än att påpeka att det samtidig är ganska smaklöst. Okej om man drar på Akons senaste eller Rix Fm's non stop-race på ett mc'donalds eller diverse gatukök, men på en restaurang där man antingen sitter tillsammans med sin släkt eller med en arbetskollega eller kanske t.o.m på en första dejt är det kanske mer stämmningsfullt att dra på nåt mer mellow i högtalarna på en volym som fortfarande lämnar plats till konversation. Sitter man på en indisk restaurang som i detta fall kanske det, och nu kanske jag drar en longshot, passar sig med ska vi säga indisk musik?

    Jag menar ponera att ett par sitter mittemot varandra på en restaurang, det är första gången de går ut och självklart är de smått nervösa, vinet har ännu inte hunnit lugna nerverna och maten har dröjt sina präkiga fyrtio minuter och så plötsligt skrider meningen; "Tonight I want a SLUT, would you be mine?" löjilgt märkbart in som sällskap. En ganska komisk isbrytare men samtidigt inget man känner för att stanna kvar och smälta maten till.

 

Bra restaurangmusik:

 

Kings of convenience - Quiet is the new loud

Andrew Bird - Andrew Bird & the mysterious production of eggs

Salem al fakir - This is who I am
Billie the vision & the dancers - The world according to Pablo
Psapp - The only thing I ever wanted

2007-06-17 Då var man hemma igen...

(Kategori: recensioner) Ge en kommentar
Kom hem från hultsfredsfestivalen för några timmar sedan, smutsig och grann. Jag tog mig direkt in i duschen och nu blir det till att ytterligare kurera sig! En varm kaffe, fotbad och goda vänners lag.
Hultsfred bjöd tyvärr på en stor dos isande kyla, frostiga tält och ösregn. Succén på hultsfred uppenbarade sig i shout out louds spelning på atlantis igår och låten 'please, please, please' som enligt mig symboliserar festival då den har hängt med på bandaren från den första festivalupplevelsen 'Arvikafestivalen 2004'.
    Mina arbetande vänner fullkomligen slet ut sig i funktionärsrollen, en eloge till dem och en brasklapp till säkerhetssystemet.
Hultsfred är hursomhelst en gammal kär vän och det var trevligt att möta sommarens första festival; trots kyla, lera, översvämmade tält, skavsår och blåmärken så är ändå festival alltid festival och det ligger alltid något och knyter sig i halsgropen då man lämnar den. Alla återgår till sina vanliga liv; leriga kläders minnen kaseras i tvätten och skrubbsåren tynar sakta bort. Men inatt ser jag fram emot min säng, min varma säng.
    Hejdå hultsfred!

2007-06-10 Musikministeriet- ikväll

(Kategori: tips!) 1 kommentarer
Klockan 21.00 ikväll repriseras det hyllade musikprogrammet, musikministeriet;

Del 1 av 8. I det första programmet undersöks en reklamlåt, Britney Spears röst och ifall den tondöve Helge Skoog kan låta bra på skiva. Slutligen avslöjas en av operavärldens mest kittlande skvaller - vem sjöng egentligen i Bergmans uppsättning av Trollflöjten?

Har själv inte följt serien tidigare men det har tydligen fått riktigt utmärkta recensioner, kanske värt att kolla in?

2007-06-10 Hultsfred 2007

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar
På Onsdag bär det för min del av till de småländska skogarna. Vid första anblick gjorde Hultsfreds line-up mig lätt deprimerad, men efter att ha granskat programmet noga så har hultsfred 2007 förvandlats till en musikalisk senasation. Mitt tips till er som ska åka och inte heller känner er så jättesugna på Ozzy och 50Cent är att kolla in det franska dansemballaget; Justice, Uffie feat. Feadz samt SebastiAn. Vill även tipsa om det svenska tremannabandet 'Detektivbyrån; mycket pling, mycket plong och mycket inspirerande.
Gå inte miste om kanadensiska 'You say party! We say die!" och missa för guds skull inte Amy Winehouse, hon är en förutspådd succé! Danska bandet 'Oh no ono' bjuder på spexig danspop och brittiska 'Shystie' bjuder på dansant grime. Ni som liksom jag uppskattar bra electronica borde kolla in den slipsburna trion 'Client' och slutligen; ta inte den svenska musikscenen för givet, det finns en hel del att hämta där på hultsfred iår! 

Hultsfred 2006 bjöd på en utav de konserterna jag aldrig kommer att glömma; Babyshambles på pampasscenen! Ni som missade detta eller kanske helt enkelt önskar att uppleva det igen får pallra sig till hultsfred på Onsdagen och se konserten repriserad på bioduk klockan 02.15-03.15!

Recensioner kommer efter festivalens slut och jag ska även satsa på att skissa fram lite festivalspecial-serier som kommer att finnas i mitt galleri så småningom.

KRAM

2007-06-10 Hej, hej hemskt mycket hej...

(Kategori: musik- allmänt) Ge en kommentar

Hejsan!

Här ska jag, Maja Melsted, blogga om musik för intresserade. Just nu ska jag käka nachos och kolla på den svenska kultfilmen 'G som i gemenskap' med diverse vänner men strax därpå kommer jag att leverera lite tips inför hultsfred 2007 som drar igång nu på Torsdag!

Under tiden kan ni ju lyssna på följande skiva: Islands - return to the sea, som innehåller några av tidernas vackraste intron! 

 

MVH: Maja!

Copyright 2008 (c) ungdesign.se Stockholm, Sweden
Kontakta oss | Användarvillkor | [udps] använder cookies /ShowDep.aspx?id=13